Uppvisningen del 1 ~ En dag innan spelens början, 09:30
”Distrikt 1, damerna först!” Ropar en djup röst ut genom högtalarna. Alla rycker till och
-funfun-känner hur hon börjar svettas. Hon vet att det är hennes tur nu, och hon vet att hon måste göra bra ifrån sig. Hon SKA vinna. Hon knyter snabbt upp sitt röda hår i en knut i nacken, och går sedan in till spelledarna. Hon börjar skaka när hon ser sin moster som sitter uppe och dricker något giftgrönt ur ett högt frostat glas. -funfun- vet att hennes mamma föraktar sin syster för att hon flyttade till huvudstaden och började hjälpa till med Mugglisgamesen.
Hon presenterar sig och tar upp en riktigt high-techt pilbåge. Hon blir nervös. Dom hon skjutit med hemma har varit mycket enklare. Hon greppar en silverfärgad pil och spänner bågen. Efter tre skott så har hon satt två i mitten av piltavlan och skjutit ner en sandsäck med den sista. Hon niger och går nöjt ut.
mums tittar upp på -funfun- och förväntar sig att få åtminstone en blick tillbaka, men nej, inget. -funfun- släpper ut sitt hår och mums suckar. Hon har känt -funfun- i snart två år nu men det verkar inte påverka någonting. Hon reser sig upp och går in i träningsrummet.
Spelledarna tittar ner på henne och mums ser att en sandsäck ligger på golvet.
”Hejsan!” Säger hon med hög röst, spelledarna ser lite nyfiket på henne men säger inget. ”Jag heter Ellie men alla kallar mig Ell, idag ska jag visa er vad jag verkligen går för!”
”Okej.” Säger en kvinna som dricker någon sorts grön drink, mums rycker till. Hon var inte beredd på något svar.
Hon går bort till ett högt träd som spelledarna måste planterat där under natten eftersom att trädet inte var där dagen före. Hon klättrar upp för stammen kvickt som en ekorre och hoppar sedan smidigt ner på marken. Hon upprepar två gånger och spelledarna ser måttligt intresserade ut. Hon hoppar ner från trädet och kastar lite knivar på måfå som säkert skulle skada motståndaren, men långt ifrån döda dem. Hon nickar och går ut med en gnagande känsla av besvikelse i magen.
”Distrikt 2!” Ropar rösten, Celina tittar på Dillen99 som ger henne en snabb blick. Hon vet att det är hennes tur nu.
Celina går in med säkra steg. Svärdet är hennes bästa vän och hon vet flera av ledarna har kollat in henne under träningen. Hon tar upp ett av svärden och förvånas över hur tungt det är. Hon väger det i handen innan hon bestämmer sig för ett annat som också är förvånansvärt tungt. Hon byter mellan flera svärd men hittar ändå inget som känns riktigt rätt. Hon börjar bli nervös, minuterna tickar iväg och spelledarna börjar bli trötta på att vänta på att hon ska välja. Tillsist så drar hon upp ett lagom stort, springer bort till träningsdockorna med svärdet i högsta hugg och skär av huvudet på 4 av dom. De resterande 3 får svärdet i magen och armarna avhuggna. Spelledarna ser lite chockade ut och Celina är nöjd med sitt resultat trotts att hon inser att hennes velande kommer att dra ner på poängen.
När Dillen99 ser att Celina kommer ut genom dörrarna så blir hon orolig, men hon går ändå in med huvudet högt. Borta vid träningsdockorna ser hon att golvet är täckt av blåa tussar av skumgummi, hon undrar om det är Celina som lemlästat dockorna. Hon ser knivarna direkt och går bort till dom. Hon presenterar sig inför spelledarna som ser måttligt intresserade ut. Hon tycker lite synd om dom andra deltagarna. Om spelledarna tappat intresset redan nu så är 11:an och 12:an körda. Hon drar ett finger längst knivens blad och en rysning far genom hela kroppen, det finns så många att välja på, tusentals med möjligheter. Hon tar tag i en med ett svart läderskaft och sätter den mellan ögonen på en av dom nya träningsdockorna. Andra kniven missar och hon svär. För att visa vad hon går för så tar hon upp två knivar och kastar dom med samma hand. Ena träffar dockan i benet och andra mitt i hjärtat. Hon tar upp ett spjut ur en hållare och kastar den mot en sandsäck som ligger på golvet. Spjutet träffar mitt i en söm och säcken spricker. Ett skratt bubblar upp, hon tackar och går snabbt ut ur rummet.
”Distrikt 3!” Ropar rösten och Oli123 börjar gå mot dom tunga dörrarna. Hon håller huvuet högt och hon är peppad. Hon vet att hon höga krav på sig, både far och bror har vunnit spelen innan och iår är hennes år. Det känner hon.
Hon ser en hög med rep som ligger på golvet och hon börjar göra snaror. Efter ett tag så har fått ihop två hyfsade snaror och en fälla för en av dom andra deltagarna. Hon tackar spelledarna och går ut.
Miran sitter utanför dörrarna, han känner sig konstigt lugn, han borde inte känna sig så när han vet att han kanske ska dö imorgon.
När Oli123 kommer in i rummet så reser han sig. Det är hans tur nu. När han går in till spelledarna så inser han vad som igentligen kommer att hända. Han kommer att kämpa på liv och död mot 23 andra ungdomar, och det är inte stor chans att han någonsin kommer att komma hem igen.
Miran tar upp ett av armborsten och avfyrar fem pilar i sanbb följd mot en av tavlorna.
Två i mitten, två på sidan och en utanför tavlan.
Han tackar och går ut.
”Distrikt 4 tack!”
Incendio sitter och snackar med Celina om olika svärdstekniker när Miran kommer tillbaka. Hon vet att det egentligen är hennes tur, men hon känner att hon inte är i behov av att stressa upp sig inför spelledarna, då kan hon lika gärna försöka utveckla sitt sociala umgänge.
Efter några minuters väntan så börjar hötalarna spraka än en gång och med lätt irritation i rösten, ropar en kvinna ut:
”Distrikt 4, tack”. Incendio ler, hon är inte ute efter höga poäng, spelledarna kan gott få vänta.
När hon går in så sänker hon blicken lite, sätter upp håret och skärper alla sinnen. Spelledarna spänner blicken i henne, hon möter deras hårda blick men säger inget.
Hon tar upp pilbågen som ligger på golvet och skjuter några skott - Alla missar. Hon går bort till ett ställ med knivar och väljer en med ett mjukt läderhandtag. Hon går bort till dockorna och börjar snitta över platserna på kroppen där dom största blodådrorna finns, fakeblod börjar rinna längst dockans armar och efter en liten stund så har den förblött. Hon torkar av händerna och kniven mot en bit mossa, nickar och går sedan ut.
DracoMalfoy1 svassar in i rummet med huvudet högt. Egentligen så bryr han sig inte.
DracoMalfoy1 tar upp ett av dom största svärden som han kan hitta och börjar svinga det runt omkring sig. Han vacklar till och tappar det nästan men lyckas räta upp sig i sista sekund. När han väl fått kontroll på svärdet så gör han ett utfall mot dockan, och träffar den i bröstet.
”Distrikt 5!” LunaLovegood1 tittar på den andra tjejen från hennes distrikt innan hon går in. Trots att Skilla Ravenclaw är lika gammal som hon själv så påminner hon ändå LunaLovegood1 om sin lillasyster. Det bruna håret, dom stora isblå ögonen, det osäkra flinet i ansiktet. Hon får en klump i halsen, tar ett djupt andetag för att lugna sig själv och går sedan in genom dom tunga dörrarna.
Spelledarna sitter på en upphöjd balkong över själva träningshallen och LunaLovegood1 tänker att det ser ut som en större version av gympasalen som dom har hemma i distrikt 5. Hon tänker på sin syster igen. Hon är antagligen inte i skolan idag heller. Kanske sitter hon uppkrypen bredvid Pappa på soffan och gråter. Eller så är hon kall, utan känslor, som hon var vid slåttern.
Hon går fram till mitten av hallen och nickar mot spelledarna, dom nickar tillbaka och hon går till en liten odling med svampar - både giftiga och vanliga-. Spelledarna ser oroligt på henne när hon tar upp en brun svamp från marken, hon tänker leka med dom. Hon för sakta svampen till munnen och hon ser svettpärlor som tränger fram på en tjock mans tjocka panna. Hon ska precis lägga svampen på tungan när hon hör hur dom flämtar till.
Hon tar bort svampen från munnen och säger högt:
”Lugna, jag ska inte äta den. Jag vet att den är giftig.” Sedan pekar hon på några andra svampar, ”Dom går att äta, inte dom men dom. Den går att äta om man steker den och den gula kan du inte ens röra vid.” Ledarna ser chockade men lättade ut och dom applåderar henne. Som avslutning så lägger hon ett tryckförband runt sin arm på mindre än 7 minuter. Sedan går hon ut, utan att säga något mer.
”Lycka till..” Skilla Ravenclaw rycker till, det är det första som hon hört LunaLovegood1 säga, någonsin. Skilla Ravenclaw föser håret ur ögonen och går sedan in i hallen. Hon är ganska så nervös, men hon ser ändå fram emot det. Varje år då hon sett Mugglisspelen på tv så har hon undrat vilken poäng hon skulle få, om det skulle gå bra för henne, om hon skulle överleva. Hon släpper tanken och stället sig mitt i rummet. Spelledarna tittar på henne och börjar diskutera vilken fyllning som är godast till kalkon. Hon blir lite besviken men hon tänker inte ge upp. Hon går bort till hinderbanan som löper längst den ena långsidan av rummet.
”Kan någon klocka mig?” spelledarna tittar och och någon tar fram ett gyllene fickur ur sin kavajficka.
”Okej då.” Säger han och rycker på axlarna. Skilla Ravenclaw ställer sig i startposition, hon är beredd.
”3,2,1, KÖR!” Ropar mannen och Skilla Ravenclaw börjar springa. Hon vet att hon är smidig. Hon vet att hon kan klara det. Banan är inte så lång men väldigt krånglig, våta trästammar, leriga vattenpölar, hala väggar, vassa taggbuskar som river sönder hennes träningsdräkt. Hon ser slutet av hinderbanan och hon slappnar av lite. Snart så, snart så är hon i mål. Då kommer spelledarna att förstå hennes potential.
12 meter, om hon får en bra poäng så kommer hon att få sponsorer, 10 meter, då kommer hon ha en chans att överleva, 7 meter, hon kanske vinner, 3 meter.
PANG! Hon känner hur något hårt och stort träffar henne i pannan, ”Säkert en trädgren” tänker hon. En skarp smärta och hon ramlar ner på marken. Hon stönar och reser sig upp. Världen gungar och hon börjar må illa. Hon springer mot slutet av banan och slänger sig över en vattenpöl och slänger sig över mållinjen.
”Jag.Ger.Aldrig.Upp.” Säger hon och sedan svartnar allt.
Melindaa sitter ensam borta i andra sidan av det stora rummet som deltagarna har som någon sorts väntesal då han ser hur två fredsväktare bär ut Skilla Ravenclaw på en bår. Han vet att han inte borde ha sett det så han springer bort till dom andra deltagarna, han sätter sig bredvid Goizan och lägger huvudet på hennes axel.
”Du kan aldrig gissa vad jag just såg” Viskar han och stirrar ut över lokalen. 12 kvar.
”Det är vår tur nu, det vet du va?” Säger Goizan och tittar sin bästa vän i ögonen. Hon förstår inte hur dom kunde haft en sådan otur. Först allt det med Melindaa’s bror och sen så blir dom båda uttagna till Mugglisspelen. Hon kan inte fatta varför allt händer dom.
”Jag vet, men jag vill inte veta” Suckar Melindaa och reser sig upp. ”Damerna först” Ler han och Goizan skrattar för första gången sen dom kom till huvudstaden. Hon reser sig upp, drar fingrarna genom det blonda håret och ger Melindaa en sista blick innan hon går in.
Hon tänker ett tag på alla gånger som hon och Melindaa har övat på spjut och knivkastning hemma i distriktet innan hon tar upp en av knivarna fån hållaren. Hon gör några snabba utfall mot dockan där hon siktar mot halsen. Hon vet att hon inte är bäst av alla deltagare, men hon vet att hon är väldigt bra på närstrider. Hon tackar och går ut.
När Goizan kommer tillbaka så reser sig Melindaa upp och ger henne en stor kram.
”Lycka till nu, gör ditt bästa” Viskar hon och Melindaa nickar, det ska han.
Han går bort till en sandsäck som häger från taket och ger den några snabba slag. Han tar upp ett svärd ur hållaren och ger dockan några rejäla slag. Spelledarna ser måttligt intresserade ut och han tackar och går ut.
~
Kommer att lägga upp delarna av mitt HG roll/novell. Skriv gärna vad ni tycket! :D P.S Alla namnen är så konstiga för att det är användare på hemsidan Mugglarportalen. Men jag tror att jag ska ändra det någon dag ;D
